(Det som kallas bredband i reklamen är egentligen bara smalband, dvs. litet snabbare modem. ÄKTA bredband är minst 10 Mbit/s)
Intervju i Landsbygdens Folk 11.5 2007)
Och det har Gumbostrand i Sibbo också gjort:
Början (Borgåbladet 13.9 2003)
Färdigt (Hufvudstadsbladet 17.3 2004)
Invigning1 (Borgåbladet 20.3 2004)
Invigning2 (Borgåbladet 20.3 2004)
Bredbandsseminarium i Ekenäs den 16 april 2003
OBS ! Det som ryms på dessa sidor är naturligtvis förenklat. Det är ett stort område och att gå igenom allt skulle kräva tusentals sidor. Det som finns med är ett urval av EXISTERANDE teknik som redan är i produktion och säljs samt öppna standarder. Speciallösningar och slutna system har inte alls beaktats lika litet som teoretiska principer och idéer som i framtiden möjligen kan förverkligas.
Givetvis bör var och en vara lika skeptisk till påståenden här som till det som telemonopolens anställda för fram.
Bredband: Hela idén med bredband är att man skall kunna se på TV och video över nätet. Detta är grunden till en mängd andra tjänster som konferenser över nätet mm. Och då måste nätet kunna överföra minst 5 Mbps (Megabit/sekund). I annat fall blir bilden ryckig eller av dålig kvalitet. Bra kvalitet är betydligt bättre än nuvarande TV-bild. Bilder som ändras långsamt kan komprimeras (stillbilder närmare 100 %) men t.ex. sportbilder är det svårt att komprimera alls. Därför kräver videoöverföring av GOD KVALITET nog 5 Mbps.
Kapacitetsutvecklingen är snabb. Behovet fördubblas varje
år. Enligt Telia Research (juni 2002) kommer behovet per hushåll att
vara 2 Mbit/s år 2006. Även om utvecklingen försenas så kommer ADSL
även i bästa fall att vara för långsamt nån gång mellan 2006 och
2010. För överföring av video- och TV-signal lämpar det sej inte alls.
Detsamma på finska
Esitys Suomen seutuverkot ry:n risteilyssä Viking Mariella 20.-22.5.2002.
Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja
tässä
alkuperäinen. Löytyy myös
PowerPoint-formatissa
sekä ihan
Postscriptina .
Esitys TEHOA VERKOSTOILLA JA VERKOILLA Seinäjoella 2.10.2002.
Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja
tässä alkuperäinen. Löytyy myös
PowerPoint-formatissa
sekä ihan Postscriptina .
Video esityksestä löytyy RealPlayer-formatissa
tästä (HUOM. Tähän tarvitaan LAAJAKAISTA-yhteyttä !).
Esitys VERKKOJA LASKEMASSA
seminaarissa, Ähtäri 11.3.2004.
Esitys on tehty OpenOffice 1.0 ohjelmalla ja tässä alkuperäinen. Löytyy myös PowerPoint-formatissa sekä ihan Postscriptina .
OBS ! "Ljuskabel" finns inte i svenskan. Det heter OPTISK FIBERKABEL
(eller fiberkabel eller optokabel) !
Finland har optisk fiber i 95 % av kommunerna.
Jovisst, men den kan lika gärna finnas på månen eftersom det är
omöjligt att få en anslutning till fibern. De lokala monopolen
prissätter anslutningarna så att det lönar sej att dra egen optisk
fiber parallellt med de befintliga ! (Se erfarenheterna från
Åboland)
xx % har redan bredband (xx varierar).
ISDN och ADSL är INTE bredband utan litet snabbare
modem. Ytterst få har tillgång till äkta bredband i Finland (minst 5
Mbps).
Vi vill inte ta ställning till tekniken.
Det är inte fråga om teknik utan medium ! Det enda
framtidssäkra mediet är optisk fiber utom i den allra glesaste
glesbygden där radiobaserade system kan löna sej. Kopparkablar är för
dåliga för bredband och frekvensbanden för smala för att rymma 5
miljoner finländare.
Det är enligt min mening ganska otroligt att ministeriet inte ens
försöker utvärdera olika alternativ. Vad gör vi då alls med
ministeriet ?
Marknaden skall sköta bredbandsbyggandet.
Marknaden bygger ingenting alls utom i de allra största
städerna. Ingen konkurrens fungerar heller utanför dessa utan lokala
monopol fungerar just som monopol.
Att inbilla sej att de lokala telemonopolen skall bygga ut ett snabbt
datanät är som att sätta getabocken som trädgårdsmästare. Då telefoni
och andra tjänster flyttar till datanätet så försvinner alla
inkomsterna från telemonopolen. Det är klart att de slåss till sista
blodsdroppen mot öppna fibernät.
Det största felet inom ADSL-sidan är att av "konkurrenterna" så äger
en telenätet (lokalt). Det kommer aldrig att bli jämbördig konkurrens
så länge denna strukturella snedvridning tillåts. Men ministeriet
vägrar att göra nånting åt saken.
Det är för dyrt med fibernät.
Enligt ministeriets egna siffror så skulle ett fibernät kosta
mellan 2,5 och 8 miljarder euro. Kostnaden skulle då bli kring 4
euro/månad för varje hushåll med 50 års amorteringstid. Att räkna med
3 års amorteringstid är helt OK för annan, tillfällig teknik (typ
ADSL), men ett fibernät kommer att behålla sitt värde mycket länge på
grund av den praktiskt taget obegränsade kapaciteten.
Ett fibernät måste i alla fall byggas förr eller senare. Inget
annat medium kan överföra de mängder data som krävs om 5-10 år. Så
varför sätta pengar på tillfälliga lösningar med kort livslängd. Det
blir ju bara dyrare på det sättet.
Dessutom är det inte alls meningen att staten skall bygga ut
nätet. Om staten ens skulle ge lån eller lånegarantier så kan vi bygga
ut fibernätet själva på samma sätt som telefonnätet i tiderna.
Sverige har inte heller kommit längre med bredbandsutbyggnaden.
Helt obegripligt struntsnack ! Med hjälp av nån sorts statistik
försöker ministeriets gubbar "bevisa" att vi nog är lika bra. Det är
bara att kolla flyktigt på nätet så ser man direkt att bredband byggs
ut på en mängd ställen i Sverige medan det är nästan helt dött i
Finland. ISDN och ADSL är som sagt INTE bredband.
De billiga priserna på snabba bredbandsanslutningar i Sverige är
en direkt följd av att det har byggts ut en mängd s.k. stadsnät med
fiber och telemonopolen måste konkurrera på något sätt.
Puhelinvaihteesta optiseen kuituun
(Finskt föredrag på "Effektivitet med nät" i Seinäjoki den 2 oktober 2002)
Todellinen laajakaista - miksi ja miten
(Öppningsanförande i Etseri den 11 mars 2004 på seminariet "Att lägga
nät" om ÄKTA bredband och hur man kan bygga ett sådant
nät. Andelslaget Kuuskaista i södra Österbotten har byggt ganska
mycket fibernät redan.)
Kommunikationsministeriets påståenden:
